Den 15-17 juli har vi begränsade möjligheter att ta fram beställda arkivhandlingar då golvvård hindrar oss att nå arkivmagasin.
Alla inlägg av Örjan Simonson
Folkrörelsearkivets arkivbildare på NAD
Nu finns ett uppdaterat register över de föreningar och personer som skapat de arkiv som bevaras i Folkrörelsearkivets bestånd, våra arkivbildare.
- Folkrörelsearkivets arkivbildare på Riksarkivets Nationella arkivdatabas.
- Länk till NAD på Folkrörelsearkivets hemsida.
Arkivförteckningar finns ännu inte i NAD. Vi hoppas hitta en fungerande teknisk lösning för en sådan export framöver.
Aktuella register på NAD betyder att Folkrörelsearkivets arkivbestånd blir synligt för flera forskare.
1700-TALETS LÖVSTABRUK: ARBETSVILLKOR OCH VÄRLDSHANDEL
Fyriskällan 28 maj kl. 18. Föredrag av prof. Göran Rydén
Vilken roll spelade Lövsta bruk och de andra uppländska bruken i 1700-talets framväxande globala och koloniala ekonomi? En betydelsefull roll. Hur var arbetsorganisationen och levnadsförhållandena för de många bruksare som arbetade där? Svar på dessa frågor har ekonomhistorikern Göran Rydén forskat fram under flera år vid Lövsta bruksarkiv, vilket han berättar om i sitt föredrag. Fram till vintern 2023 bevarades i Lövsta ett stort bestånd bruksarkiv, till dess att föreningen Leufsta bruksarkiv av ekonomiska skäl tvingades avveckla verksamheten och drygt 500 hyllmeter med arkiv från bruk och föreningar i området överfördes till Riksarkivet Uppsala, samt till en del till Folkrörelsearkivet.
https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record:375898
Göran Rydén är professor i ekonomisk historia vid Institutet för Bostadsforskning, Uppsala universitet.
INSTÄLLT!
Tyvärr måste detta föredrag ställas in. Vi hoppas kunna återkomma med ny tid senare.
Kärnvapenhotets återkomst: Från fredsaktivism i kalla krigets slutskede till en ny kapprustning
Fyriskällan 7 maj, klockan 18.00. Föredrag av Thomas Jonter
Vid slutet av 1970-talet tog Kalla kriget en allvarligare vändning efter några år med avspänning. Sovjetunionens inmarsch i Afghanistan och utplacering av kärnvapenbestyckade SS 20-robotar i Europa, Natos svar med Pershing 2-missiler och en kapprustning som tog ny fart, gjorde första halvan av 1980-talet till en mörk och farlig tid. Det var också en tid av förnyat kärnvapenmotstånd och en mobiliserad fredsrörelse. Omkring 1985-86 kom en ny vändning, som ledde till avspänning, Kalla krigets upplösning och i juli 1991, några månader innan Sovjetunionens upplösning, till nedrustningsavtalet Start 1. Idag finns väsentligt färre kärnvapen än på 1980-talet, men avtal sägs upp nu upp, användning av kärnvapen framstår inte längre som otänkbart och dialogen mellan kärnvapenmakterna är borta. Thomas Jonter berättar historien om kärnvapenhotets återkomst och om hur fredsrörelsen en gång avgörande bidrog till att övervinna detta hot.
Thomas Jonter är professor i internationella relationer vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet samt våren 2024 gästprofessor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. I boken The key to nuclear restraint skriver Jonter om hur Sverige lade planerna på svenskt kärnvapen på hyllan, och den svenska fredsrörelsens betydelse för det beslutet. 2019 tilldelades Jonter Svenska läkares mot kärnvapens anti-atombombsdiplom.
Putins Ryssland
Fyriskällan, 23 april kl. 18.00. Föredrag av Martin Kragh
Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 22 februari 2022 sände chockvågor genom Europa. Trots tidigare krig och konfrontativa utspel, var många oförberedda på utvecklingen. Vi kunde snart märka att de rysslandkännare som nu framträdde i media, var betydligt mer förberedda. I Putins Ryssland hade det funnits gott om varningssignaler.
I sitt föredrag diskuterar Martin Kragh vad som ledde fram till det rysk-ukrainska kriget, och vad som kan komma att ske framgent. Hur har Ryssland förändrats av kriget? Vilka möjligheter har Ukraina att försvara sig, och hur ser stödet ut från västländerna?
Martin Kragh är biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet. Kraghs forskning är inriktad främst mot rysk ekonomi och historia, men också den politiska utvecklingen i Ryssland och forna Sovjet. Martin Kragh är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm (2009) och docent (2016) vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.