När folkrörelsehistoria skrevs på Uppsala universitet

Tisdag 26 november, klockan 18.00. Fyriskällan. Fri entré

Lotta Gröning och Bengt Schüllerqvist berättar om folkrörelsehistorisk forskning och om professor Carl Göran Andraes insatser under deras egen tid vid folkrörelsehistoriska seminariet, reflekterar över den folkrörelsehistoriska forskningen då och inleder ett samtal om vilken inriktning folkrörelsehistoria bör ta idag.

1971 inrättades en särskild professur i folkrörelsehistoria på Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren innehades av professor Carl Göran Andrae (1930-2019). Med professsuren kom också ett särskilt folkrörelseminarium, där doktorander presenterade avhandlingsavsnitt och studerade folkrörelsehistorisk forskning. Fram till 1982 skrevs omkring 20 avhandlingar och andra monografier med folkrörelsehistorisk inriktning på historiska institutionen. En av monografierna, Sven Lundkvists Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920 (1976), är klassikern om svensk folkrörelsehistoria som också sammanfattar det större folkrörelseprojekt som var knutet till rådsprofessuren. Efter 1982 blir avhandlingsproduktionen mer sporadisk och mindre sammanhållenehistorisk koppling identifierar sig inte lika självklart som en del av ett folkrörelsehistoriskt forskningsfält. Om något, tog den forskning som följde om folkrörelser spjärn mot 70-talets ”tradition” i en kritisk omprövning, framför allt av Torkel Jansson, som blev professor 1988 och som skulle inspirera en ny generation doktorander på 1990-talet att undersöka bl.a. nykterhetsrörelsen från ett annat, mer kritiskt perspektiv.

1984 omvandlades folkrörelseprofessuren till en allmän professur och folkrörelseseminariet blir mer av ett högre allmänt seminarium. Andrae fortsatte även under kommande år att driva seminariet in på 1990-talet. Börje Henningssons avhandling Det röda dalarna (2004) kan sägas vara en slutpunkt för en akademisk forskningstradition som etablerats i Uppsala under 1970-talet.

Om 1970-talet var en guldålder, så kan man se en silverålder vid sent 1980-tal och tidigt 1990-tal, med bland annat Lotta Grönings Vägen till makten (1988, om SAP), Bengt Schüllerqvists Från kosackval till kohandel (1992), Stefan Hjartarssons Kampen om fackföreningsrörelsen (1989, om mellankrigstidens Island) Annette Thörnqvists Lönearbete eller egen jord (1992, om lantarbetareförbundet) och Stina Niklassons Högerns kvinnor (1992). Siktet var alltså i hög grad inriktat mot arbetarrörelsen. Så var det också på 1970-talet, men med mindre tonvikt på rikspolitik och mer på den fackliga verksamheten och på lokalstudier.

 

Lotta Gröning är krönikör på Expressen och har en lång erfarenhet som politisk chefredaktör på Norrländska socialdemokraten och debattredaktör på Aftonbladet. Under 1980-talet följde Gröning Carl Göran Andraes seminarium. Uppvuxen och boende i Norberg och tryggt förankrad i socialdemokratin, intar Gröning i sina krönikor och debattinlägg ofta ett glesbygdsperspektiv och inte sällan mycket självständigt i förhållande till partilinjen.

 

Bengt Schüllerqvist är professor emeritus vid Karlstads universitet där han bla lett två forskarskolor som vidareutbildat historielärare till licentiatexamen. Han skrev sin doktorsavhandling Från Kosackval till kohandel. SAP:s väg till makten ( 1928-1933) inom det folkrörelseseminarium vid Uppsala universitet som Carl Göran Andrae ledde. Senast har Schüllerqvist publicerat Tingvalla som stad. Karlstads historia 1584-2018 (Värmlands museums årsbok 2018).