Kategoriarkiv: Föredrag

1700-TALETS LÖVSTABRUK: ARBETSVILLKOR OCH VÄRLDSHANDEL

Fyriskällan 28 maj kl. 18. Föredrag av prof. Göran Rydén

Vilken roll spelade Lövsta bruk och de andra uppländska bruken i 1700-talets framväxande globala och koloniala ekonomi? En betydelsefull roll. Hur var arbetsorganisationen och levnadsförhållandena för de många bruksare som arbetade där? Svar på dessa frågor har ekonomhistorikern Göran Rydén forskat fram under flera år vid Lövsta bruksarkiv, vilket han berättar om i sitt föredrag. Fram till vintern 2023 bevarades i Lövsta ett stort bestånd bruksarkiv, till dess att föreningen Leufsta bruksarkiv av ekonomiska skäl tvingades avveckla verksamheten och drygt 500 hyllmeter med arkiv från bruk och föreningar i området överfördes till Riksarkivet Uppsala, samt till en del till Folkrörelsearkivet.

Karta öfver Skogvaktaredistrikt No VI å Leufsta Bruk.
https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record:375898

Göran Rydén är professor i ekonomisk historia vid Institutet för Bostadsforskning, Uppsala universitet.

INSTÄLLT!

Tyvärr måste detta föredrag ställas in. Vi hoppas kunna återkomma med ny tid senare.

Kärnvapenhotets återkomst: Från fredsaktivism i kalla krigets slutskede till en ny kapprustning

Fyriskällan 7 maj, klockan 18.00. Föredrag av Thomas Jonter

Kvinnor för fred, Hiroshimadagen 1995
Kvinnor för fred, Hiroshimadagen 1995

Vid slutet av 1970-talet tog Kalla kriget en allvarligare vändning efter några år med avspänning. Sovjetunionens inmarsch i Afghanistan och utplacering av kärnvapenbestyckade SS 20-robotar i Europa, Natos svar med Pershing 2-missiler och en kapprustning som tog ny fart, gjorde första halvan av 1980-talet till en mörk och farlig tid. Det var också en tid av förnyat kärnvapenmotstånd och en mobiliserad fredsrörelse. Omkring 1985-86 kom en ny vändning, som ledde till avspänning, Kalla krigets upplösning och i juli 1991, några månader innan Sovjetunionens upplösning, till nedrustningsavtalet Start 1. Idag finns väsentligt färre kärnvapen än på 1980-talet, men avtal sägs upp nu upp, användning av kärnvapen framstår inte längre som otänkbart och dialogen mellan kärnvapenmakterna är borta. Thomas Jonter berättar historien om kärnvapenhotets återkomst och om hur fredsrörelsen en gång avgörande bidrog till att övervinna detta hot.

Thomas Jonter är professor i internationella relationer vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet samt våren 2024 gästprofessor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. I boken The key to nuclear restraint skriver Jonter om hur Sverige lade planerna på svenskt kärnvapen på hyllan, och den svenska fredsrörelsens betydelse för det beslutet. 2019 tilldelades Jonter Svenska läkares mot kärnvapens anti-atombombsdiplom.

Thomas Jonter

Putins Ryssland

Fyriskällan, 23 april kl. 18.00. Föredrag av Martin Kragh

”Vladimir Putin held a meeting on measures being taken to clean up a diesel fuel leak in the Krasnoyarsk Territory.” Image from http://en.kremlin.ru/events/president/news/63450 which declares ”All content on this site is licensed under Creative Commons Attribution 4.0

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 22 februari 2022 sände chockvågor genom Europa. Trots tidigare krig och konfrontativa utspel, var många oförberedda på utvecklingen. Vi kunde snart märka att de rysslandkännare som nu framträdde i media, var betydligt mer förberedda. I Putins Ryssland hade det funnits gott om varningssignaler.

I sitt föredrag diskuterar Martin Kragh vad som ledde fram till det rysk-ukrainska kriget, och vad som kan komma att ske framgent. Hur har Ryssland förändrats av kriget? Vilka möjligheter har Ukraina att försvara sig, och hur ser stödet ut från västländerna?

Martin Kragh är biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet. Kraghs forskning är inriktad främst mot rysk ekonomi och historia, men också den politiska utvecklingen i Ryssland och forna Sovjet. Martin Kragh är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm (2009) och docent (2016) vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.

Innan Östra Aros blev Uppsala

Fyriskällan, 26 mars kl. 18.00. Föredrag av Torun Zachrisson och Joakim Kjellberg
Dombron. Johan Fredrik Martin, Uppsala Universitetsbibliotek.
Bilden är hämtad från UUB och portalen Alvin och visar hur Fyrisån tedde sig på slutet av 1700-talet och tidigt 1800-tal när åkanterna inne i Uppsala hade ett mindre tillrättalagt utseende

Få andra platser i Uppland kan tävla med den spektakulära utsikten uppifrån Uppsalaåsens krön vid Uppsala slott, där den vida slätten breder ut sig nedanför. Mötet mellan Uppsalaåsen och Fyrisån var förr än mer markerat och en knutpunkt där vatten- och landvägar sammanstrålade. Ändå har Uppsalas äldsta historia – före domkyrka, universitet och slott – varit ovanligt styvmoderligt behandlad. Platsen har setts som en hamn, utan självständig status och agens; skymd och ständigt i skuggan av det gamla kungasätet Gamla Uppsala. Men tack vare de medel Vetenskapsrådet satsat kommer vi i det nya treåriga projektet: Östra Aros. I skuggan av Gamla Uppsala, kunna gå till botten med många olika aspekter av platsens historia under perioden 900 till 1300.

I föredraget presenterar först Torun Zachrisson de frågor om Östra Aros som vi i projektet vill besvara och hur vi tänker oss att de ska ske. Därefter presenterar Joakim Kjellberg nya rön om den äldsta bebyggelsen i Östra Aros och möjliga hamnlägen genom bland annat analyser av de arkeologiska undersökningarna vid Stora Torget.

Arkeologerna och forskarna Torun Zachrisson & Joakim Kjellberg vid Stiftelsen Upplandsmuseet.

Inget om oss utan oss!

Bok- och projektpresentation av Maria Johansson, Fyriskällan, tisdag 30 januari kl. 18.00.

FN:s konvention om funktionsrätt kom till 2006. Bakom tillkomsten låg ett omfattande arbete av aktivister inom funktionsrättsrörelsen, inte minst den svenska. Hur gick det till när konventionen kom till och vilka var svenskarna som bidrog? Maria Johansson som var projektledare för HandikappHistoriska Föreningens projekt Inget om oss utan oss! berättar om arbetet som resulterat i en bok med samma namn. Projektet drevs av HHF i samarbete med Fonden för mänskliga rättigheter och Folkrörelserkivet för Uppsala län. Maria har ett långt förflutet inom funktionshinderrörelsen och mångårig erfarenhet av att arbeta för mänskliga rättigheter.

Porträttbild Maria Johansson, föredragshållare

Efter föredraget ger Jonas Sandström och Jesycah Rybrant en visning av utställningen Inget om oss utan oss. Fri entré.