Föredrag

Från trälar till tjänstefolk

Under århundraden, från 1200-talet och långt in på 1800-talet, var den vanligaste formen av arbetskraft i Sverige legofolk, de som senare kom att kallas tjänstefolk eller drängar och pigor. Legofolk var enligt lagen omyndiga och underordnade en husbonde som hade rätt att använda våld i sin arbetsledning. Arbetet var heller inte frivilligt, eftersom den som var fattig hotades med böter och fängelse om den inte accepterade arbete när det erbjöds. I föredraget berättar historikern Martin Andersson om hur legofolkets levnadsvillkor såg ut och förändrades, samt ställer sig frågan om hur legofolket var både en ersättning för och fortsättning på den tidigare träldomen, slaveriet i Norden.

Martin Andersson är forskare vid Avdelningen för agrarhistoria på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hans forskning rör frågor om arbete, befolkning och relationen mellan stat och samhälle i Sverige under medeltiden och tidigmodern tid. Han är just nu aktuell med boken Från trälar till tjänstefolk: Legofolk i Sverige 1250–1600 (Nordic Academic Press, 2023).

Tid och plats: Tisdag 28 novemer kl. 18.00, Fyriskällan, S:t Olofsgatan 15

Föredrag

Den småländske kontraktören och de indiska daglönarna

Föredrag av historikern Gunnel Cederlöf om Joseph Stephens från småländska Huseby, kontraktor för ett järnvägsbygge i Indien vid mitten av 1800-talet. Tack vare välbevarat arkivmaterial ges en detaljerad bild av arbetsförhållandena under Ostindiska kompaniets tid som kolonialherrar. Ett unikt stycke arbetar- och kolonialhistoria.

Tid och plats: Tisdag 14 novemer kl. 18.00, Fyriskällan, S:t Olofsgatan 15

Okategoriserade

Inget om oss utan oss!

Så heter boken som dokumenterar det viktiga arbete som aktiva i funktionsrättsrörelsen lade ned på att påverka utformningen av FN:s funktionsrättskonvention (Convention on the Rights of Persons with Disabilities — CRPD). Lotta Göller och Maria Johansson har intervjuat 27 personer som varit tongivande i arbetet. Idag är det boksläpp. PRESSMEDDELANDE. Se även hemsidan ingetutanoss.se

Boken har tillkommit Handikapphistoriska föreningens projekt med samma namn, i samarbete med Fonden för mänskliga rättigheter. Också Folkrörelsearkivet har ingått i projektet. Vi har uppdraget att arkivera projektet och också göra viktiga delar av det tillgängligt på plattformen Alvin.

Den 21 november öppnas utställningen Funktionsrätt, från Uppland till Förenta Nationerna på Fyriskällan, som i huvudsak utgår från boken Inget om oss utan oss — fast med lite uppländsk lokalfärg därtill. Den 12 december kl 18 presenterar Maria Johansson på Fyriskällan. Mer om detta senare.

Föredrag

Adam Afzelius. En linnélärjunges skildring av 1790-talets Freetown, Sierra Leone

Föredrag av Hanna Hodacs. Fyriskällan, tisdag 10 oktober klockan 18.00

Grundandet av Freetown, i Sierra Leone, på 1790-talet syftade till att motverka slavhandeln på Guldkusten i Afrika. Ambitionen var att etablera alternativa ekonomier, genom odlingar och lokal produktion, som kunde konkurrera med handeln med människor. Bakom projektet stod evangelikala grupper i London, radikala flyktingar och före detta slavar som slagits på den brittiska sidan i amerikanska frihetskriget. Men det knöt också till sig naturalhistoriker från Sverige. Adam Afzelius var docent i österländska språk, botaniker, och Swedenborgare, och som sådan kom han också att sympatisera med anti-slaverirörelsen. 1789 reste Afzelius till London där han rekryterades av The Sierra Leone Company för att inventera naturen runt Freetown. Hans kvarlämnade arkiv, dagböcker, brev och räkenskaper, ger unika inblickar det sena 1700-talets naturalhistoriska arbete och hur kunskap rörde sig mellan olika grupper i Freetown, och om det ska föredraget handla.

Adam Afzelius, porträtterad av Carl Frederik von Breda, Public domain, via Wikimedia Commons <https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7c/V%C3%A4stg%C3%B6ta_nation_portr_Adam_Afzelius_NH_s_120.jpg>

Hanna Hodacs är universitetslektor vid Institutionen för idéhistoria, Uppsala universitet

”Jag disputerade 2003 vid Uppsala universitet, och har sedan dess arbetat vid Warwick University, University of Birmingham och Högskolan Dalarna (bland annat). Åter i Uppsala sedan 2020, numera som lektor i idehistoria och med två forskningsprojekt som berör globalisering, kaffe, te och färger att sysselsätta mig med.”